För två veckor sedan arrangerade Aquavit California Wine Week med ett antal inbjudna importörer och producenter.
Sundell Selections var en av importörerna som bjöd in till sortimentsprovning och jag och C begav oss dit för att under ledning av Davoe Price, Sundells utomordentligt trevliga representant på plats i Californien, prova valda delar av sortimentet.
2006 Iron Horse Classic Vintage Brut, Sparkling Wine, Green Valley of Russian River Valley AVA, Sonoma
Iron Horse har sin bas sydvästra Sonoma, närmare bestämt i den svala Green Valley. Här odlar man på sina 65 ha uteslutande Chardonnay och Pinot Noir, och gör både stilla och mousserande viner på båda druvorna. Framförallt de mousserande vinerna är högt aktade och man har t.ex. Vita Huset stolt på kundlistan.
2006 Iron Horse Classic Vintage Brut har en vidöppen fruktig doft av gula, lite bokna äpplen toppat med citruszest. Vinet, som tillbringat hela 4 år på sin jästfällning, har gott om jäst och brödighet och visar också upp mycket angenäma och steniga mineraltoner. En del utveckling smyger sig in också med vått ylle och honung.
Om doften pekar mot sina franska förebilder så är det ingen tvekan om att vi här befinner oss i ett annat klimat när vi väl smakar. En stor, fyllig kropp med ordentligt pigg mousse. Fylligheten förvånar - frukten är mycket mogen och tar över lite väl mycket. Bubblorna är fina men av någon anledning känns moussen lite burdus i munnen. Dosagen är ca 8 g/l, och upplevelsen är “bussigt torr”. Avslutningen är relativt lång och bjuder på lite grapeig, matvänlig bitterhet som inte stör utan snarare gör vinet intressantare.
Detta är bra grejjer - vinet är mycket välgjort och klassiskt i sin framtoning. Jag gissar att den fylliga frukten är en vanesak och att mina invändningar mot den lika gärna kan övergå i hyllningar med lite “acquired taste”. (90–91p)
2008 Stuhlmuller Vineyards Estate Chardonnay, Alexander Valley, Sonoma
Stuhlmuller Vineyards’ ligger i sydvästra delen av Alexander Valley, inte långt från Russian River och Chalk Hill. Mikroklimatet här med dimma från Chalk Hill flera olika jordmåner (vingården sträcker sig från floden upp mot kullarna österut) gör att man kan odla en hel palett av druvor - i vingården har man Chardonnay, Cabernet Sauvignon, Merlot, Cabernet Franc, Petit Verdot, Zinfandel och Petite Sirah. Chardonnay dominerar med 60% av den totala arealen på 60 ha.
2008 Stuhlmuller Vineyards Estate Chardonnay har en stor, öppen doft som bjuder på ett helt spektrum av aromer; vit persika, blommor, havtorn, citronzest, mineral, lite blandade bär och så fat ovanpå med vanilj, nötter och en malolaktisk smörighet.
Fatigheten är påtaglig, trots att vinet till 90% legat i gamla fat och bara fått 10% ny fransk ek.
I munnen berättas en fyllig historia med ordentlig attack och kraft. Bra syra och struktur, men faten stör. Den generösa smörigheten (75% av vinet genomgick malolaktisk jäsning) i kombination med fläskiga fat ger vinet en lite oljig karaktär (tänk Viognier) som jag gärna skulle vara utan. Avslutningen är ren, lång och god och vore det inte för oljigheten skulle jag vara eld och lågor. (90p)
2008 Talley Vineyards Estate Pinot Noir, Arroyo Grande Valley, San Benito
Vi rör oss nu en bit söderut ända ner till Central Coast och Arroyo Grande där Talley Vineyards håller till. Talley odlar Pinot Noir och Chardonnay på nästan 80 ha och presterar för det mesta i 90+-ligan med sina viner från olika vingårdar.
2008 Talley Vineyards Estate Pinot Noir öppnar i en förvånande Nya Zeeländsk stil med dov, mörk frukt, mörka körsbär, nejlikor och örtkryddor. Med luft och temperatur tillkommer både lite härligt funkig skitighet och animaliska tongångar.
Smaken sviker inte - här har vi en riktigt schysst, fast struktur med mogna tanniner som griper tag och tar kontroll tillsammans med en läskande, hög syra. Avslutningen är något ekig, men inget som stör eller som inte lär lösa sig med tiden.
Vinet rör sig under provningen från NZ och hittar en för mig alldels egen stil där blinkningar går både åt klassisk Bourgogne, Kalifornsk pinne och här och där både syd- och nordrhônska influenser. Personligt, harmoniskt, intressant. I like, bigtime. Detta är helt enkelt skitgott och provningens bästa vin. Galloni drämmer till med 92 pinnar, jag håller med och förväntar mig att det är i underkant när eken gått in. (92+p)
2008 Make–Work “The Plan”, Cab. Sauvignon, Russian River Valley, Sonoma
Make-Work “The Plan” är lite av en udda fågel i denna provning - endast 48 lådor producerades och det går inte längre att få tag på - eller knappt ens att hitta information om. Synd, för det här är ett mycket trevligt vin från Hobo Wine Company.
Make-Work har en god sötfruktig doft kryddad med stall, violer och ordentligt dammiga mineraler. Här finns också gott om röda bär och en hel del gröna, gräsiga toner. Loire någon?
I munnen blir Loire-vibbarna ännu större - någon sa en gång att en Cab Franc från Loire smakar som när man vurpat med cykel på grusväg och precis så är Make-work. Munnen full med dammiga stenar, lite blod och järn och så massor av rödbärig stallig frukt. Elegant och slankt, med ren eftersmak.
Men, nu är ju Make-Work inte från Loire. Det är istället en ren Bordeauxblend - här används 80% Cabernet Sauvignon, 10% Merlot, 5% Petit Verdot och 5% Malbec. Det är inte bara druvmixen som är bordelaisisk - vinet har också en föredömligt låg alkoholhalt på strax över 12% som gör att jag går igång fullständigt på detta vin. Det är, precis som med Talley, personligt och i en egen stil (i synnerhet för ursprunget!). Ett utmärkt matvin från en producent som åtminstone i denna paketering vågar gå mot strömmen. (89p)
2010 Peter Franus Sauvignon Blanc, Napa Valley
Peter Franus är veteran i Napa och gör viner från främst den svala södra delen av dalen - Carneros och Mt Veeder. Franus jobbar enligt negociantmodell och gör vin på andras druvor.
Först ut av provningens Franus-viner är hans Sauvignon Blanc med druvor från Stewart Vineyard i Carneros. Doften är fräsch och druvig med drag av muscat. Klonen är “Sauvignon Blanc Musqué” (pdf om Sauvignon Blanc-kloner här) får vi veta och det kan kanske förklara saken.
Vinet har en pigg, god och intensiv attack med tropisk, mogen frukt och citrus. Syran är för druvsorten något låg, vilket kanske förstärks av att vinet inte känns helt torrt. Antingen restsocker eller så luras jag av fruktsötman men resultatet är ett vin inte helt och hållet i balans även om det är gott. (87p)
2006 Peter Franus Merlot, Napa Valley
Franus Merlot kommer från samma vingård som hans Sauvignon Blanc och består av 91% Merlot och 9% Cabernet Franc. Jag är ingen jättefan av Merlot, men här kommer fördomarna på skam.
En yppigt fruktig doft inleder med mörka bär och korintkakor i massor. På toppen ligger lite blommor och med luft kommer också en ek-kryddlåda med nejlikor och kanel in i bilden. Gräs och järn kompletterar och ger en oväntat komplex doftupplevelse.
Strukturen är fast - ganska rejäla tanniner tar kontrollen utan att gå överstyr och syran balanserar upp den yppiga frukten väl. Detta är kanonbra och ger mersmak. (91p)
2007 Peter Franus Cabernet Sauvignon, Napa Valley
Druvmaterialet till Franus Cabernet kommer från södra Napa - Rancho Chimiles och Truchard Vineyards är Franus leverantörer av Cabernet Sauvignon.
I 2007 Peter Franus Cabernet Sauvignon får vi precis det vi förväntar oss - en ren, blå mörk bärfrukt dominerad av blåbär och björnbär kryddat med lite mynta och svarta vinbär.
Föga förvånande får vi en fyllig och mycket koncentrerad kropp - den sort som jag brukar beteckna som “endimensionell” i mitt protokoll då för mycket går på lite för hög volym. Vinet är fullmatat med syra, tannin och ek, och avslutar med en riktigt ekbitter finish av den sort som jag har mycket svårt för.
För älskare av mer klassisk Napa-cab är detta säkert kanon men för mig är stilen för långt ifrån vad jag går igång på. (88p)
2008 Peter Franus Brandlin Zinfandel, Napa Valley
Vingården Brandlin ligger på för Napa hög höjd i Mt Veeder. Här odlas druvorna till Franus Brandlin Zinfandel som förutom Zin också har Charbono, Mourvèdre och Carignan i mixen (totalt 8% tillsammans, alltså 92% zin). Zinfandelstockarna är gamla (vissa är uppemot 90 år) och fostras med Gobelet.
2008 Peter Franus Brandlin Zinfandel har en komplex, bärig doft med björnbär, blåbär, röda bär, viol, kryddor och örter.
Smaken är mycket intensiv och kraftfull, med hög syra och riktigt bra längd. Problemet är alkoholen - någon på cellartracker skriver “This is a fairly typical big-ass Napa Zin” och med 15.5% alkohol är det svårt att inte hålla med. Vinets uppvisar dock en så pass trevlig komplexitet så det får ändå en tummen upp i slutänden. (89p)
Etiketter: californien, chardonnay, gratis, merlot, napa valley, pinot noir, sauvignon blanc, sonoma valley, sundell selections, zinfandel
Under ledning av Åke Nyholm får 60 munskänkar prova på viner från Valtellina), en alpdal i Lombardiet och ett av Italiens nordligaste distrikt. Vinvalet är mycket pedagogiskt - 6 viner från 3 producenter, varav två viner bara skiljer sig i årgång. Vi får alltså insikt i både producent-, vinstil- och årgångsskillnader.
2006 Inferno Riserva Valtellina Superiore, Aldo Rainoldi
Kvällens första glas har en sammansatt doft med viss utveckling och bra koncentration. Röda bär, körsbär och rostade fat.
Hög läskande syra och förvånansvärt modesta tanniner. Bra längd med lite bittert, alkoholvarmt slut. Initialt lite snipig frukt men öppnade upp trevligt under kvällen. Med ett pris på nära 400 spänn (privatimport) är detta dock rena rånet. (14-15/86-88p)
2007 Le Tense Sassella, Valtellina Superiore, Nino Negri
Le Tense är ju som bekant historiskt sett kanske det vin som gett mest bang for the buck på bolaget. Jag har inte provat det på länge och såg fram emot att se hur det står sig i konkurrensen.
Le Tense bjuder på en öppen, rätt bussig sötfruktig doft - drottningsylt i nebbiolotappning med inte så lite vaniljtoner på toppen. Gott om ek i dess träigaste form. Attacken är makabert bitter och ekig, rentav malörtig. Fruktfattig, överekad och kort. Enda förmildrande omständigheten är en bra struktur med schysst syra och tuffa men ändå inte för torra tanniner. I am disappoint. (13/84p)
2006 Fay Carterìa, Sandro Fay
Fay 2006 ger kvällens mest typiska nebbiolovibbar. Klassiskt aromspektrum - slånbär och lingon toppat med lite violgodis. Lite örtiga minttoner och antydan till utveckling kompletterar och gör det hela till ett nose-wine. I munnen har vi en i jämförelse rätt tam syra som i kombination med ganska grova torra tanniner ger ett ganska obalanserat intryck. Tyvärr liksom i de två tidigare också ett ekbittert avslut. Kan säkerligen bli bättre om några år. (14/86p)
2005 Fay Carterìa, Sandro Fay
2005an av samma vin visar upp en helt annan sida - här har vi en rätt mogen, komplex tobaksdoft och god hallonviolfrukt. Vinet känns som att det är perfekt i sitt mognadsfönster. Med bra balanserad syra, väl integrerad ek, avsaknad av bitterhet och schysst längd är detta kvällens vin. (15-16/89-90p)
2007 Sfursat Ca’Rizzieri, Aldo Rainoldi
Sfursat är är en vinstil som i tillverkningen påminner om Amarone - druvorna torkas delvis innan vinifieringen för att koncentreras. Det är dock inte mycket annat som liknar Amarone - Sfursat är en kraftigare nebbiolostil med bibehållen elegans medan Amarone i jämförelse är tungt och klumpigt (generellt sett).
Kvällens första Sfursat flyttar oss nästan bort från Italien hela vägen bort till Norra Rhône. Komplex syrahlik doft med stall, kompakt björnbärsfrukt, örter och kryddor, jord och ordentligt animaliska undertoner. Funkig och kul!
I munnen förvånansvärt sötfruktig, mycket koncentrerad men samtidigt elegant och slank. Bra, hög syra och ordentligt sträv med mogna finfördelade tanniner. Lång och god avslutning utan antydan till bitterhet. Hade kunnat vara kvällens vin om det inte vore för att priset i Sverige är helt uppåt väggarna när det ligger strax under 600 riksdaler. Snittpriset utomlands enligt Wine-Searcher är 297 kr och det känns betydligt rimligare. (15-16/90p?)
2007 Sfursat 5 Stelle, Nino Negri
Så till det vin jag verkligen sett fram emot - aldrig provat men väl tittat på många gånger på månadssläppen. Namnet är på något sätt coolt, kanske för att det låter som en industrisynthgrupp från glada 80-talet.
S5S har en stor, öppen och komplex doft med massor av koncentrerade bär - tranbär, blåbär, lingon och viol kryddas med lakritsmineraler. Sen ordentligt med rostad ek ovanpå och så lite flyktiga aromer av nagellack. I munnen massor av kraft i en fortfarande elegant kropp. Oklanderlig struktur med ordentlig syra och strävhet som säkerligen kan ge vinet minst 15 år på rygg.
Problemet är eken - den ligger helt ovanpå och stör enormt med popcorntoner, hasselnötter och smör. Det som stannar i munnen efter att frukten klingat av är närmast identiskt med eftersmaken på en vit, högklassig, hårt ekad Bourgogne. Utan tvekan är det en dyr fatbehandling men i dagsläget nästan helt onjutbar.
Det som imponerar är producentstilen. Det är ingen tvekan om att Le Tense och S5S är från samma producent - syrorna och ekbehandlingen är väligt lika och nog är Le Tense lite S5S Light.
Galloni ger vinet 94 poäng och kallar det "a drop-dead, gorgeous wine". Jag hoppas han får rätt om 10 år men tills dess får mitt omdöme bli cirkanitti. (16/90p)
Sammanfattningsvis får jag säga att jag har lite blandade känslor. Jag hade väntat mig mer ren frukt och mindre ek - majoriteten av vinerna är kraftigt överekade på bekostnad av frukt och njutbarhet. Varför man t.ex. vill fläska på med 16 mån ny ek i S5S är för mig inte helt begripligt - tanninerna är redan koncentrerade med den ökade skalmassan och vinet skulle rent doft- och smakmässigt klara sig väldigt bra utan ekmanipulation.
Mer ren frukt åt folket.
Etiketter: nebbiolo, valtellina
Lunchen är en generös trerätters, där det till förrätt bjuds det en riktigt bra inkokt Vätternröding med sallad från grannen Rosendal (plus i kanten för det samarbetet), äpple och ingefära.
Huvudrätten visar upp Gothems klassiker plankstek från en ny sida. Gamla Gothem hade förmodligen världsrekord med en bit över 2 miljoner sålda plankstekar, och Andersson/Couet spinner vidare på inarbetat koncept med inte mindre än 8 olika varianter på planka - från skaldjurs till oxrygg. Idag är det Kalventrecôte med gotlandssparris som serveras och köket lyckas med en perfekt bit kalv som får smak av den tunna plankan i cederträ. Till skillnad från gamla Godthem serverar man rätterna på engångsplankor i laminatgolvstjocklek, och den använda plankan blir sedan ved i F12-gruppens vedugnar. 
Som alltid med F12-gruppen vilar Sören Polonius ande över vinlistan som är både bred och djup. Hela världen finns representerad och det finns ett hyfsat antal viner på glas. Den som vill dricka etiketter hittar till och med DRC, Latour och Mouton (men eftersom priserna inte kan se hur urflippade som helst ut i en vinlista blir årgångarna därefter... Fast för de som gärna betalar 7000 spänn för ett 90-poängsvin så finns det iallafall möjlighet).
Danyel
Etiketter: gratis, presslunch, vinpriser
Uppgiften är rättfram - placera varje vin i rätt land, region och med rätt druva/druvor.
Vi delar upp kvällen i två flighter.
Vitt
Kvällens första glas har en lätt gyllene ton, en neutral mineralisk doft med päron och blommiga övertoner. Inte rieslingblommigt, inte aromatiskt men ändå tydligt. I munnen är det friskt med hög syra, rätt hög alkohol, bra längd och snygg neutral kropp. Jag bestämmer mig för att vi har en chardonnay i glaset, från gamla världen och då jag inte lokaliserat nån ek landar jag till slut i Chablis. Men... Nog är det nått lurt med blommorna?
Vin nummer två träffar mitt i prick och alla Pavlovklockor ringer - här bjuder det gulgröna vinet på klingande klar Rieslingfrukt med gröna äpplen, lime och ventilgummi, hög porlande syra och härlig längd. "Tar tag i munnen" skriver jag och konstaterar att detta är Bra Köp. Då vinet har full power och känns helt torrt landar jag i Nahe med Österrike/Wachau som gardering.
Trean är klart rostat gul, och visar upp ABC från sin hemskaste sida. Vinet är hårt hårt ekat och doftar vidbrända popcorn och askkopp. Under eken finns antydan till citrus och kanske nått gult äpple men överlag fruktfattigt. Smaken är ok, med ganska hög syra som känns tillsatt och hyfsad längd. Detta är vinet jag inte klarade av att dricka upp till säsongspremiären av Lost kvällen innan, så gissningar är överflödiga.
Fyran har en öppen, aromatisk doft nästan spritsig doft med lite nässlor, vitpeppar, äpple, banan och någon form av lösningsmedel. Jag associerar också till Hemglassbilens vaniljglassar. Massor av fyllig frukt. I munnen är det åka av med massor av kraft och hög, något hård, syra. Fantastiskt pigg attack, stor harmonisk mitt och mycket bra längd med lite päron och kanske grapefrukt som dröjer sig kvar. Jag blir lätt paff - detta är helt enkelt skitbra och rankar mycket högt på min all-time-high-lista. Eftersom jag själv valt vinet behöver jag inte gissa nu heller men konstaterar att jag MÅSTE köpa mer av sånt här.
Facit, vit flight:
#1: Domaine Begude Chardonnay 2008, AOC Limoux. Minsann! Otroligt trevlig bekantskap. Importeras av vinovativa och rekommenderas varmt.
#2: Rüdesheimer Rottland Geheimrat "J" Riesling Spätlese Trocken 2007, Rheingau. Så pass - har en nollfemma liggandes hemma och det känns inte alls fel. Riesling i toppklass som med 5-10 åes lagring kommer vara en sagolik njutning.
Finare Vinare och Frankofilen har också skrivit om kvällen.
Etiketter: bordeaux, premier cru, vin
Jag gör det då inte. Senaste två åren har vinbloggandet formligen exploderat och vinbloggosfären kokar av energi, dofter, smaker, proffs, amatörer, heta diskussioner och svalodlade druvor.
Efter att ha förgäves försökt hänga med och beta av antalet olästa i min RSS-läsare bestämde jag mig för att försöka hitta på nått bättre. Och nu får du, käre läsare, gärna tycka till och se om du också har nytta av det jag byggt ihop.
Så, *drumroll*, I proudly present:
BON LOGG 360!
Bon Logg 360 är ett försök att underlätta för dig som vinnörd/vinpimplare/Parkerwannabee att följa det som skrivs av Sveriges fantastiskt duktiga vinbloggare. För att lyckas med detta finns det två huvudfunktioner:
1. Ge en samlad bild av "allt" som skrivs på svenska vinbloggar. Du behöver inte bry dig om RSS-flöden eller hänga med när nya bloggar ploppar upp likt jästsvampar efter battonage - det gör siten åt dig.
2. Ge en smidig och lättanvänd sökfunktion för att hitta relaterad information om just det du är intresserad av - ett vin, en druva, en provning, cellartrackernoteringar.
Hur funkar det?
Siten följer kontinuerligt en stor lista av svenska vinbloggar. Listan uppdateras efter bästa förmåga och saknar du någon blogg så maila till peblin (snabel-a) bonlogg.se.
För varje blogginlägg plockas rubrik och kategorier/etiketter ut, och görs sökbara. För att söka på rubriken, så klickar du på förstoringsglaset. För att söka på en etikett, klicka bara på etiketten.
Sökningen görs med en skräddarsydd Google-sökmotor. I sökrutan har du möjlighet att välja "facett" på sökningen;
1. Provat - söker i blogginlägg som verkar handla om provningsnotiser
2. Svenska - söker i svenska vinbloggar
3. Engelska - söker i engelska vinbloggar
4. Blog - söker i samtliga bloggar som Google indexerar
5. Web - söker på webben
6. Nyheter - söker i Google News
7. CT&co - söker i CellarTracker
Så ett exempel: Anta att Finare Frankofiler skriver om "2006 Felton Road Block 3". Klickar du på rubriken, kommer du till blogginlägget. Klickar du på förstoringsglaset, görs direkt en sökning i svenska provningsnotiser efter andra som provat samma vin. Klickar du sedan på fliken "CT&co" ser du cellartrackernotiser för samma vin.
Ett annat exempel: Helt plötsligt blir "Brett" en snackis och alla vill prata stallighet, plåstertoner och nokiastövlar. Detta ser du direkt på att ordet "Brett" är stort under "HETT JUST NU". Du klickar på ordet, och direkt får du upp alla svenska vinbloggar som pratar eller har pratat om denna gäckande svamp.
Hoppas siten kan vara till nån hjälp. Tyck gärna till i kommentarerna nedan eller maila mig. Jag ska göra mitt bästa för att ta till vara på alla idéer.
BON LOGG 360
 |
| From Prestigeprovning |
Superprestige.
Blindprovning, med ett löfte från Miran och Josef på Vinkällarbolaget om att bjuda på några av världens främsta viner. Vem kan säga nej, trots en prislapp värdig avsmakningsmenyn på Mathias Dahlgren (inkl vinpaket)?
Vilka viner. Kvällen bjöd på 10 makalösa rödviner fördelat på 3 flighter, och en utsökt skumpa samt ett härligt friskt dessertvin.
Provningsnoteringar och målande beskrivningar lär andra i blogosfären bjuda på. Själv bidrar jag med några bilder från provningen. Vinlista behövs inte, ni känner igen etiketterna.
Ett stort tack till Josef och Miran för en fantastisk provning, och alla ni som var där och förgyllde den med kunskap och en hel del skratt!
Uppdaterad 2008-12-20: Har nu fått provningsnoteringarna på plats på CellarTracker. ...och kan inte glömma Pavien.
 |
| From Prestigeprovning |
 |
| From Prestigeprovning |
Sen viskade en liten fågel på Regeringsgatan att det snart är årgångsbyte av Beaune de Château. Om du inte litar på att 2006an är lika bra (a, tjena) så vet du vad som gäller.
Etiketter: beaune de chateau, signerat.se
Jag har konsekvent försökt undvika allt vad Facebook och dess gelikar heter. Quite frankly tycker jag det stinker meningslöshet och får vanligtvis helt normal- eller överbegåvade individer att spendera dagarna med att skicka Vampire Bites och meningslösa quizzar (som man inte ens får en T-Shirt om man vinner! Eller inte ens KAN vinna!?). När man kan göra nått produktivt istället.Nåväl. I detta meningslöshetens kölvatten ploppar det upp sociala nätverkssiter likt mögel i knockboxen. Nu har det även nått vinnördarnas värld - Snooth.com öppnade för en tid sedan och påminner om facebook (och plaxo, och linkedin, och twine, och freebase, och ...) men fokuserar på vin. Tjänsten kopplar ihop användare, recensioner och vinsäljare och dess största merit är att dom aggregerar recensioner från de kommersiella tjänsterna (specifikt Parker, WS och ett gäng till). Dom anser sig även ha största vindatabasen av alla onlinetjänster, och det är lite coolt att dom plottar tidsaxlar med "betyg över tid".
Alla är dock inte överförtjusta - det råder tveksamheter kring hur lagligt vininformationen är inhämtad och dito för vinrecensionerna. Läs t.ex. vad Eric på Cellartracker tycker. Men gott om information finns det oavsett det legala - som komplement till allas vår modersite.
Prova siten och skriv gärna i kommentarerna vad ni tycker.
Men kanske bäst av allt... Ett helt gäng superklassbarolo från Pira i olika prisnivåer. Enligt utsago är "vanilla" 2003an i en alldeles egen klass.
Skynda, skynda.
Etiketter: barolo, regeringsgatan
This is legendary stuff.
"Galgberget" med Gotlandstrion Pascal är helt enkelt bisarrt bra.
Lyssna här, omedelbums.
Och är man extra intresserad av att veta mer om just själva Galgberget (ja, berget alltså), så finns det mycket utförlig information här om man vill besöka det i vertikalplanet.
---
Mitt ibland färdigställande snickare, besökande brandmän och kånkande möbelleverantörer bjuder Marcus Samuelsson in den matintresserade presskåren. Både på utsidan och inne i hotellet finslipar man på detaljer och det råder en febril aktivitet. Invigning redan i morgon 5 februari.
Aquavit i New York öppnade redan 1987 och enligt pressmeddelandet förknippas begreppet oftare med restaurangen än med spritkategorin. Bara en sån sak! Marcus var den yngste kock genom tiderna att bli recenserad med tre stjärnor i New York Times redan 1995 och sen dess har framgångarna avlöst varandra. Konceptet i New York har varit skandinaviskt med internationell touche. Även i Stockholm blir det skandinaviskt i grunden fast med influenser från New York. Årets hemvändare i mat-Sverige?? Även inredningen är skandinavisk med ljusa färger och svindyra liljan-stolar. Väggarna pryds av blandade motiv från New York avlösta av svensk synd i form av nakna rumpor.
På menyn syns bla NY strip steak, hummer och belonostron blandat med rökt lax, sill och vildsvin. Presskåren bjuds på "Bites" med lite av varje från menyn. Tillsammans med trevliga damer från TT spectra samt Restauranger & Storkök provades det mesta runt bordet. Personligen höll jag hummer med nashipäron & avruga som favorit. Även en den rökta laxen med tandoori och getost var en oväntad men lyckad kombo. Från grillen bjöds det bla på fin hälleflundra och NY Striploin. Efterrätten dominerades fullständigt av en insmickrande passionsfrukts crème brulée som tyvärr inte återfinns på den ordinarie menyn.
Maten är bra, vällagad och prisvärd. För 295 kr bjuds man på 7 "smaker". Huvudrätter och grillrätter ligger mellan 195-355 kr med undantag för 18 oz (500 gr) NY Strip till det facila priset av 555 riksdaler. Tyvärr gavs inte möjlighet att spana på vin- och dryckmenyn men vi får återkomma på saken... Aquavit Grill & Raw Bar är en trevlig bekantskap och kommer förmodligen locka en hel del folk från Stureplan till området runt Norra Bantorget. På återseende!
Hade inte hört talas om dessa små frukter förut, men nu bara måste jag försöka hitta några."Miracle Berries", eller "Miracle Fruit" som det också kallas är ett afrikanskt bär med den otroligt coola egenskapen att allt bittert och surt man äter inom en halvtimme efter att man ätit bäret smakar sött. Läs mer här, här och här.
Känns som om bäret borde ha en klockren plats i en experimentell avsmakningsmeny - tänk "Miracle Fruit Sorbet" som fördessert och sen lime, citron, äppelsallad med en riktigt trocken, äpplig moselriesling.
Försten att göra en bjuder in mig.
Tips om var man kan hitta bäret emottages tacksamt!
Etiketter: miracle fruit
Som väntat gick Graillots uppskrivna Crozes Hermitage 2005 åt som smör i solsken, låda efter låda lämnade bolaget ivrigt påhejade av personalens mantra "Endast 12 flaskor var".
Annars verkade Mas Tortó från Montsant vara det mest eftertraktade av under-200-kr-vinerna, Montsant som väl får anses vara del av det Nya Nya Spanien. Montsant är granne med Priorat, och många vinmakare har ett ben i vardera distriktet och gör mycket intressanta viner.
Men den ständiga frågan infinner sig... var är brudarna!? Systembolaget den första varje månad har högre andel gubbar än en genomsnittlig bastukväll för Kinnevikkoncernens senior management. Jag antar att de flesta viner som köps har en 50-50 könsfördelning vad gäller konsumtionen, så det är något fascinerande att det bara är testosteronstinna alfahannar (och några nördar) som letar sig till nyhetssläppen.
